En erfarenhet rikare konstaterade jag besviket hur mycket en röst kan förstöra intrycket av en man. Och hur avtändande det kan vara att inte ha något att säga varandra. Resten av dagen blev till tårar och längtan efter honom, han som har den allra vackraste rösten av alla och där samtalsämnena aldrig tar slut.
Sent på kvällen ringde han och pratade sönder min hjärna, så där som han alltid gör. Så många ord, så mycket att berätta och jag skrattade, flikade in ett ord eller två emellan hans. Jag njöt av hans röst och av flödet av ord som aldrig verkar sina, tårarna torkade och längtan och saknaden blev lite lättare att bära.
Det var då fan vad januari är en lång månad
2 månader sedan
2 kommentarer:
Håller med dig..rösten är väldigt viktig. Längtar efter att få ha en skön röst intill mitt öra..så man blir sådär avslappnad så man bara kan ligga i timmar och lyssna å njuta :)
Skönt att saknaden lättade lite!
Kram
Ja det är skönt när saknaden lättar, bara det där att få höra hans röst i telefon och att han tar sig tid att ringa betyder en hel del.
Precis som du beskriver är det avslappnande med den där härliga och välbekanta rösten i ens öra! Mysigt! Hoppas att du snart hittar den rätta rösten! :o)
Kram!
Skicka en kommentar