Stark, fri och självständig!

Så kände jag mig imorse när jag vaknade, när jag gick ut med hunden, när jag gjorde frukost till barnen...

Nu några timmar senare är jag inget annat än en våt fläck, värdelös, ingen som saknar, ingen som är intresserad av... allra minst jag själv. Så är det att leva med en personlighetsstörning. Ena sekunden stark och fri, nästa sekund utan människovärde.