Jag känner mig stark och glad över att jag bröt upp. Visst hade jag önskat att det skulle ha slutat annorlunda, att det skulle ha blivit vi. Jag älskar honom fortfarande och förmodligen kommer jag alltid att göra det. Han är den absolut snyggaste man jag sett och han har ett sätt som inte går att förklara med ord. En gåta. Jag kommer sakna honom så mycket, men ändå... så är jag glad att det är över nu, att jag var självisk nog att göra slut! Och så länge jag slipper ha någon kontakt med honom, så är sorgen hanterbar.
Det var då fan vad januari är en lång månad
3 månader sedan
2 kommentarer:
Man är aldrig självisk för att man vågar lämna något man inte vill vara i. Även om han är finare än finast. Även om det borde vara rätt.
Hjärtat är för värdefullt för att ges till vem som helst.
Christel: Tack för vänliga och sanna ord! Du har helt rättt, jag önskar bara att det kunde sluta göra så ont! :o(
Skicka en kommentar